Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

onsdag 19 juli 2017

Äntligen!


Det är lätt betungande att leva med vetskapen att jag är en usel människa som inte förmår att se landets "utmaningar" som fantastiska "möjligheter".

Jag kan inte heller se att de "problem" som våra folkvalda inte vill erkänna, enbart kan lösas med "öppna hjärtan" och ett "positivt och optimistiskt" förhållningssätt. Dessutom har jag oerhört svårt att få plus och minus att gå ihop framöver när kommunerna ska möta kostnaderna för de utmaningar, icke-problem och möjligheter som väntar under nästa år.

Det är inte alls svårt att räkna ut vilka som är eller inte är "alla" när det handlar om "allt till alla". De "tärande", det vill säga de svagaste och minst önskade i samhället, äldre, funktionshindrade, psykiskt sjuka, missbrukare och hemlösa kommer att sopas under mattan när budgeten ska presenteras. För att inte tala om den "tillväxt" som finansministern är så stolt över .. men som till stor del består av statliga/kommunala investeringar/konsumtion till följd av den stora befolkningsökningen.

Allt blir inte möjligheter även om vi är aldrig så optimistiska, positiva och hjärtevarma.

Den här sommaren hade jag tänkt hålla mig från sociala medier och bara njuta av naturen, grönskan och djurlivet. Allt det som återkommer år efter år utan politisk påverkan - men det är ju helt omöjligt. Oavsett hur mycket jag än försöker så hittar jag andra som är lika föraktligt oroliga och pessimistiska som jag.

Så om du är en bättre människa än jag så ska du absolut inte läsa ..

Johan Hakelius krönika i Expressen som handlar om den hysteriska samhällsmarkören.

Ledarsidorna som skriver om de inlåsta kvinnorna och sprickan i det vi trodde var ett samhällskontrakt.

Migrationsöverdomstolens beslut att eritreaner som lämnat sitt hemland utan tillstånd (nästan alla) ska få flyktingstatus, är inte heller att rekommendera för den som lever i trygg förvissning om att 2015 var en isolerad händelse som regeringen nu har kontroll över.

Läs inte heller vad Fredrik Antonsson/I Otakt skriver om sitt besök i Ställdalen, om du vill behålla din optimistiska och positiva framtidstro och inte heller det Goda Samhället som beskriver hur medierna förhåller sig till de utmaningar och problem som uppstår när de måste förhålla sig till de utmaningar och problem som medborgarna faktiskt upplever.

HansStigsson på NT verkar också ha stora svårigheter med sin positiva och optimistiska livssyn när han tar bladet från munnen och talar om skillnaden mellan Sverige och Norge där vi leder med 22000 bostadsinbrott mot 2500. Dessutom är vi också klart ledande när det gäller att hitta gärningsmännen - bara 4% av fallen blir uppklarade eftersom .. "Tidigare har vi haft speciella grupper som inriktat sig på gränsöverskridande brottslighet" säger Tomas Håkansson på Polisen (NT 18/7). "Den utformningen finns inte i dag, vilket beror på att man inte har kunnat prioritera den här typen av brottslighet.". En väldig obehaglig läsning för den som är stolt över sitt öppna hjärta men även vill känna trygghet i det egna hemmet.

Aleksandra Boscanin på GP och Lydia Wålsten är inte heller överdrivet positiva när de redogör för hur länge vi måste arbeta för staten innan vi kan disponera våra egna pengar för eget bruk och efter att ha följt en länk till en politisk "debatt" i TV4 , (se på egen risk), inser jag att den kommande valrörelsen kommer att bli fullständigt vidrig, ger upp, stänger ner och går ut och andas.

Men då .. ÄNTLIGEN .. så dyker de upp. Årets igelkottsungar och allt känns gott i livet.


Små, små och hjälplösa irrar de omkring och vi törs nästan inte sätta ner fötterna utan att detaljgranska varje grästott eller ogrästova.


När jag gör ett "staket" av min hand för att Maken ska få möjlighet att köra ut bilen får jag samtidigt en hjärteöppnande upplevelse av en pytteliten, våt nos som nyfiket undersöker mina fingrar.

En inte alltför skrämmande upplevelse verkar det som. Men när jag inser att den lilla sötchocken börjar se mig som mat, drar jag tillbaka handen. Och nu vet jag att även väldigt små igelkottar har väldigt vassa tänder.


En insikt som den Makalöse Maurice verkar vara född med.


Så .. mitt recept vid politiska utmattningssymptom är att gå ut i den ursprungliga, verkliga verkligheten där allt upprepar sig med trygg regelbundenhet. Grönskan kommer alltid tillbaka efter mörk och kall vinter, rådjuren får sina kid, vildsvinen sina smånassar, hjortarna sina kalvar och igelkottarna sin små kottar. År efter år efter år på de platser som politikerna ser som helt oviktiga.


Det är bara att sätta sig ner, iaktta, njuta och inse att det är så här det var tänkt att livet skulle vara.

torsdag 13 juli 2017

Det här är Aina ..


.. bara 4,5 vecka gammal. Hela hennes värld består av en hage, en mamma och en annan häst. Oss ser hon bara som tillfälliga störningar/underhållningsdetaljer i en helt trygg tillvaro.

Den enda som fångar hennes intresse och kan få henne att intresserat komma fram till stängslet är vår Rackarkott som ointresserat står vid min sida och äter gräs medan jag förgäves försöker få det lilla fölets odelade uppmärksamhet.

Det ser ut som om hon undrar om det inte är en mycket liten häst som jag går omkring med?

Jag måste erkänna att det är en aning slött att jag inte tog några bilder från början när Aina nätt och jämt hade lärt sig att hålla reda på benen för att komma upp i stående, någon bild där hon faktiskt fick alla fyra att föra henne framåt mot mamma och någon bild av hur fullständigt utslagen hon blev av den prestationen .. men det är så sommaren ska vara .. slö och vilsam!

Jag har all respekt för de som orkar engagera sig, men själv gav jag upp efter Almedalsveckan som i år bara framstod som ett förljuget och motbjudande spektakel som vidgade klyftan mellan stad och land, makthavare och den "vanliga" människan, elit och "folk".

De här sommarveckorna tänker jag försöka leva som Aina. Trygg i mitt eget lilla sammanhang mitt i grönskan och naturen.

Och om jag händelsevis kommer i kontakt med verkligheten så ilar jag genast till närmaste nostalgilada, loppis eller vintagemarknad och kompensationshandlar lite omedelbar behovstillfredsställelse.


Eller bara går förbi grannens garage och inhandlar en kanapé som varken h*n eller jag behöver eller har plats för. Och eftersom  den Makalöse Maurice genast började vässa klorna på den, kan ingen heller se eller uppskatta den under skyddspläden som jag tvingades drapera den i.

Ett verkligt fynd!?

Den får stå i vår skolsal som ett monument över en regering som vi varken behöver eller har råd med, medan jag .. iförd en klänning från 60-talet .. glatt studsar ut i trädgården, tampas med ogräset eller kör omkring med gräsklipparen mellan äppelträden.


torsdag 6 juli 2017

"Om Kristdemokraterna åker ur riksdagen i valet ..


..  nästa höst är det inget att sörja. Partiet fyller ingen tydlig funktion längre och Sverige skulle må bra av färre partier i parlamentet" ... läser jag i en osignerad ledartext.

Och visst vore allt enklare om det fanns färre partier att välja mellan. Tänk om åtminstone TVÅ kunde sägas fylla en tydlig funktion, vad mycket lättare allt skulle vara då.

Men problemet är större än Kristdemokraterna. Vilken funktion fyller till exempel Socialdemokraterna nu när Magdalena Anderssons nystekta valfläsk i Almedalen var 20 miljarder till kommunerna att fördela på vård, skola och omsorg?

Det är väl nästan samma summa som regeringen tjänat in på att neka utbrända offentliganställda sjukpenning och funktionshindrade ett eget liv?

Socialdemokraterna - de svagaste betalar?

Jag skulle inte sörja om Socialdemokraterna åkte ur riksdagen i valet nästa höst. Och vilken funktion fyller Folkp.. Liberalerna? Miljöpartiet?? Vänstern???

Och vad vill Moderaterna?

De enda som har någon som helst funktion är Sverigedemokraterna.

Utan dem skulle de andra partierna inte ha något att förhålla sig till och utan dem skulle det inte bli någon valrörelse alls.

Sverigedemokraterna har blivit både lackmuspappret och stommen i svensk politik - är SD för så är alla emot .. fast för, på ett liknande men annorlunda förpackat sätt. Är SD mot så är alla för .. fast mot, på ett liknande men mer moraliskt högtstående sätt.

Och OM någon skulle tänka sig att samarbeta med det parti som alla byggt sin politik runt .. ja, då kanske vi till och med skulle råka så illa ut att vi fick en regering med en tydlig funktion.


Men så osvenskt kan vi väl ändå inte bete oss.


tisdag 4 juli 2017

"Plötsligt märkte vi att det stod två svartmuskiga män i hallen ..


.. och rotade i våra jackfickor" .. hojtade en bekant upprört och chockat i telefonen i dag.

Hon bor några kilometer från oss i vad man med lite god vilja kan kalla en tätort - en affär och en pizzeria, samt några villor och ett par raddiraddor med radhus. Förr fanns det också en bensinmack, men den är nedlagd nu.

Det visade sig att hon inte var ensam om att ha fått oväntat besök. Flera av hennes grannar hade haft samma obehagliga upplevelse av att ha hittat främmande män som rotade runt i bostaden, och enligt polisen var det ett vanligt förekommande "klagomål" i trakterna där vi bor.

Min bekant var rädd - och det blev faktiskt jag också. "Vad hade hänt om jag hade varit ensam hemma", undrade hon. "Tack och lov att vi var två och kunde köra ut dem. Och de som är ensamma och gamla i villorna runt omkring? Har de varit där utan att någon märkt det?"

Tack och lov att vi har hund .. tänkte jag. Men från och med nu får dörren vara låst, även om jag är hemma.

Här på landet står ytterdörrarna ofta öppna på sommaren så katten och hunden kan gå ut och in som de vill. Nu får vi vänja oss av med det av samma skäl som jag och många av mina medsystrar tar av oss guldkedjor eller andra halssmycken av värde under sommaren, för att inte komma till skada om någon tycker sig vara i större behov av dem än vi.

De flesta förändringar sker stegvis och omärkligt - men de förändringar som skett när det gäller trygghet och förtroendet för okända under de senaste 2 åren har varit högst påtagliga. Åtminstone för oss här ute i spenaten där den knappast längre är lönt att ringa varken polis eller brandkår.


Men vi gör det ändå - annars gäller inte försäkringen.




måndag 3 juli 2017

Jonas Sjöstedt har uppmärksammat ..


.. att bristen på personal har resulterat i köer och missförhållanden inom vård och omsorg. Det har till och med rapporterats om dödsfall på grund av plats-och personalbrist.

För att avlasta de underbemannade akutmottagningarna föreslår han därför nattöppna vårdcentraler där de obefintliga läkarna och sjuksköterskorna som saknas inom vård och omsorg ska arbeta i stället för att avlasta de redan slutkörda kollegorna på akutmottagningar och vårdavdelningar?

Eller hur han nu menade? För om alla de hundratals läkarna och sjuksköterskorna fanns så vore det väl bättre att de arbetade där bristen och missförhållandena uppstod på grund av att de saknades?

Annars är idén inte dum .. om man bortser från kostnaden och bristen på läkare och sjuksköterskor som är grundorsaken till problemet som de är tänkta att lösa.


Jonas Sjöstedt gjorde sig lustig över att moderatledaren kallades för AKB - vilket enligt honom ska läsas - Aldrig Klara Besked. Det var inte bara pinsamt lågt utan också helt obegripligt i ett sammanhang där Jonas Sjöstedt - Jourläkare Saknas - själv inte lämnade ett enda klart och genomtänkt besked.




lördag 1 juli 2017

"Sverigedemokraterna är väl inte sämre än något annat parti?" ..


.. säger en bekant vid en tidig morgonfika och jag får behärska mig till det yttersta för att inte höja ögonbrynen och påminna om att h*n för mindre än sju år sedan stod på torget i vår lilla stad och nyckelskramlade mot just Sverigedemokraterna. Inte heller ville jag skapa dålig stämning genom att påminna om alla tidiga morgnar som h*n stod och bredde smörgåsar till stadens tiggare bara för några år sedan.

Det har skett en märklig förändring i samhällsdebatten. När jag började blogga var det för att få skriva ner de funderingar och tankar jag absolut inte kunde föra fram i bekantskapskretsen. Nu kan jag tala fritt om vad som helst med människorna jag har runt omkring mig, medan jag undviker att göra det på bloggen?

Den förbannelse som vilat över dem som ifrågasatt invandrings- och integrationspolitiken, oroat sig för välfärdspolitiken, den ovärdiga äldrevården, de låga pensionerna, den sviktande sjukvården och den ökande kriminaliteten har försvunnit och det finns inte längre några "förbjudna" samtalsämnen?

Plötsligt får jag veta hur många som röstade på SD år 2014 och vilka som kan tänka sig att göra det nästa år. Det är fler än vad jag trodde och jag kan inte låta bli att undra om det kanske till och med är fler än vad jag hittills fått veta?

Väljarna väntar på att någonting ska hända. Tills dess ser de ingen anledning att ompröva sina partival .. så skriver Lena Mellin på AB. Det är stiltje i opinionen. Aftonbladet/Inizios väljarbarometer innehåller bara blygsamma förändringar.

Det kan bero på att väljarna väntar på att något avgörande ska hända. De kan vänta på att Alliansens framtid klarnar. Att Stefan Löfven ger tydliga besked vem han vill regera med. En stor sakpolitisk nyhet - eller någonting annat. Men någonting väntar de alldeles uppenbart på.

Fram till att detta något inträffar sitter väljarna still i båten. Ytterst få ser någon anledning att byta parti när ingenting har hänt. Som vanligt är väljarna förnuftiga, varför spilla krut i onödan?

Kanske har hon rätt? Men eftersom jag befinner mig mitt i den verklighet som består av den i särklass största väljargruppen kan jag inte låta bli att undra om det inte är tvärtom?

Stiltjen i opinionen kanske beror på att väljarna inte längre förväntar sig något vettigt från de etablerade partierna utan redan har bestämt sig och därför inte ser någon anledning till att offentliggöra sina val?

Jag känner dessutom ingen som skulle svara ärligt på frågor från något opinionsinstitut, men jag känner däremot många som misstänker att svaren registreras och sparas.

Vad jag själv tror?

Nästa års valresultat finns på en lapp på vårt kylskåp för var och en att se, precis som det gjorde förra valet när jag spikade SD på 13% och röstade på Fp i någon slags desperat överslagshandling när jag stod i valbåset och inte kunde bestämma mig utan slet åt mig det absolut mesigaste alternativet.

I år kommer det inte att ske. Bara tanken på att rösta på ett parti som överväger att välja Birgitta Ohlsson som partiledare får mig att drömma samma mardrömmar som jag drömde när det nuvarande gänget kom till makten. Annie Lööf känns minst sagt opålitlig .. så mitt val står mellan Kd (om vindarna vänder), Moderaterna (om det finns en möjlighet att de kan bilda regering tillsammans med ett eller flera partier) eller Sverigedemokraterna (trots att jag misstänker att Stefan Löfven gärna bildar regering med hjälp av Jimmie Åkesson).

Det vill säga .. oavsett vilket val jag än gör riskerar jag att förlora och få Stefan Löfven som statsminister i fyra år till.

Det står inte på min valresultatslapp eftersom jag inte visste om sossarnas planerade åtgärdsplan för att stoppa SD .. ledd av Magnus Manhammar .. men jag skulle inte bli förvånad om den "planen" resulterar i att Sverigedemokraterna gör dött lopp med Socialdemokraterna den 9:e september.

Den tidigare "planen" som våra politiker och journalister har arbetat efter hittills har ju redan fördubblat Sverigedemokraternas opinionsresultat och Socialdemokraterna kommer förmodligen att driva valrörelsen efter samma gamla koncept som tidigare .. hån, skadeglädje, smutskastning, en osund fixering vid den förra regeringens handlingar, politik och beslut och en dimridå över sin egen brist på idéer och lösningar.

I valrörelsen 2010 ruttnade Fredrik Reinfeldt på Mona Sahlins taktik och utbrast .. "Vi kan inte fortsätta bedriva en valrörelse som BARA handlar om regeringens politik"? Och Mona Sahlin svarade i en debattartikel dagen efter .. "Det kan vi visst det!"

För hon hade inte mer att erbjuda än vad Stefan Löfven kommer att ha nästa år.




söndag 25 juni 2017

Himmelske Fader ..


.. ge åt oss alla glädje och renhet, längtan och sånger och skänk oss Kristdemokraternas väljare så att Stefan blir glad och att den 9:e september 2018 inte blir den sista gemensamma måltiden som riksdagsparti.

Vår kärlek skall vara uppriktig. Vi ska avsky det onda, hålla fast vid det goda, visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläda oss med dem som gläder sig och gråta med dem som gråter samt frivilligt offra Gustav Fridolin på tacksamhetens altare.

Gör oss till ett heligt, jämlikt parti som lockar alla religiösa trossamfund. Låt oss axla ansvaret för skapandet av samhällets normer och kulturyttringar och bli som en öppen famn för alla könsidentiteter och samlevnadsformer - i en ren och vacker värld - allt under ett och samma värdegrundsparaply.

Kultur och Miljödemokraterna - One Size fits all!

Amen!


.. och, om det är möjligt, förgör dem som skriver kränkande kommentarer på twitter!







Så tolkar jag kulturministerns instagrambudskap .. men det är absolut möjligt att jag har missförstått meningen med det hela. Det skulle i så fall inte vara första gången när det gäller budskap från Miljöpartiet.

måndag 19 juni 2017

Rätten till tolk?


Regeringen föreslår i höstens budget 500 miljoner i stöd till de kommuner och landsting som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden med hjälp av extratjänster.
Extratjänster är en subventionerad anställningsform riktad till nyanlända och långtidsarbetslösa. Och det är staten som står för hela kostnaden för den anställde under maximalt två år.
Regeringens mål är 20.000 extratjänster till 2020 men hittills har det bara blivit 3.600 extratjänster.
Under förra veckan ställdes en bekant inför problemet med att få ett läkarintyg för att överklaga ett beslut från Försäkringskassan. Ett sådant intyg måste innehålla exakt rätt ord och rätt beskrivning av hälsotillståndet för att bli godkänt av utredaren och när det sedan visade sig att den mycket trevliga och kunniga läkaren inte hade tillräckligt med kunskap i svenska språket för att förstå vad min vän behövde .. så blev det minst sagt väldigt besvärligt.
I det här fallet löste det sig genom att en bekants bekants läkarbekant skrev ut ett fullgott läkarintyg som den behandlande läkaren godkände och signerade.
Men hur många har så tjänstvilliga läkare och så värdefulla bekantas bekantas bekanta?
När de nyanlända besöker våra sjukhus eller myndigheter har de rätt till tolk, eller hur? Med regeringens nya förslag är det kanske dags att utöka den rättigheten att gälla även svenskfödda medborgare?
Nu när Magdalena Andersson sätter tumskruvar på kommunerna och"kräver" att de ska "anställa" nyanlända som "extraresurser" inom vård och omsorg tycker jag att det också är helt rimligt att kräva rätt till tolk till personalen som ska handleda "resurserna" och de hjälpbehövande som behöver hjälp med att göra sig förstådda.
Eftersom alltihop är skattefinansierat är det ju ändå vi som betalar hela kalaset.


Konsten att förstöra ett varumärke.


Det var skillnad mellan Sveriges Television och simpla, reklamfinansierade tv-kanaler. Förr.

På den gamla goda tiden när medborgarna köpte och läste våra största dags- och kvällstidningar och faktiskt trodde på det de läste. För många år sedan, alltså.

Då, när Socialdemokraterna ansågs vara ett regeringsdugligt parti som värnade om de svagaste och mest utsatta i samhället. Det vill säga de utarbetade som nu nekas sjukpenning, de äldre som nu får välja mellan att bo och äta, de psykiskt sjuka som inte längre ens kan hoppas på stöd och hjälp och de funktionshindrade som nu verkar sorteras ut ur samhället fortare än när de fick tillträde osv.

Det var ett tag sedan, eller hur?

På den gamla goda tiden stod SVT för kvalitetsprogram ledda av personer som, för det mesta, visste vad de talade om, debattprogram med deltagare som representerade alla åsiktsinriktningar och med programledare som åtminstone försökte vara opartiska.

Och i de fall de misslyckades blockerades växeln av upprörda licensbetalare

Sveriges Television representerade Folket och inte Makten. Något som kanske är svårt att förstå för den som för första gången låter bli att betala tv-licensen.

I dag är det nästan skambelagt att bli ertappad med att se något annat än importerade program på statstelevisionen.

Det egenproducerade programutbudet är så till den milda grad anpassat till NORMEN, VÄRDEGRUNDEN och den Svenska Modellen att innehållet nästan helt glöms bort.

Eller inte får plats?

Varje program är omsorgsfullt anpassat till MÅLGRUPPEN. Det är nästan pinsamt uppenbart vem eller vilka som programmen riktar sig till eller avser att uppfostra. Lika andelar kvinnor och män .. med en aning övervikt för kvinnor. Lika delar inrikes- och utrikesfödda.. med en aning övervikt för utrikesfödda. Allt för att utjämna tidigare ojämlikheter. Och .. naturligtvis ett jämlikt utrymme för hbtq-personer och något litet program om, eller med, en funktionshindrad, en döende, en överviktig, en anorektiker, en åldrande, en utvisningshotad, några personer som tvingas leva i någon form av UTANFÖRSKAP, någon representant för ursprungsbefolkningen och .. kanske .. ett humorprogram om lågbegåvade lantisar som lever "på landsbygden", 10 mil eller mer från storstäderna.

Syftet med programmen är så plågsamt uppenbara. Svenska folket ska uppfostras. Inse att de inget begriper och fösas in på den RÄTTA VÄGEN.

För den del av befolkningen som anses vara obildbar, produceras diverse lekprogram utan varken innehåll eller mål. Men, naturligtvis, med lika andel män och kvinnor, inrikes- och utrikesfödda, och som en extra bonus kan de få rösta och finansiera sina egna innehållslösa program med egna medel.

Sveriges Television har aftonbladifierats! Även om ordet inte finns .. än.

SVT/SR ska informera om vad som händer, inte om de anställdas UPPLEVELSE av händelsen och framför allt inte skapa en nyhet som de sedan värderar eller tar ställning för eller mot.


Men.. nästa gång jag ser en demonstration skildrad med statstelevisionens kameror eller mikrofoner, kommer jag förmodligen att misstänka att delar av rekvisitan är egentillverkad och att en andel av de mest aktiva deltagarna har anknytning eller släktband med SVT.

Att bygga ett respekterat och trovärdigt varumärke är en långsiktig process, att förstöra samma varumärke går på nolltid.

Våra politiker, mediebolag och myndigheter har länge surfat på varumärken - byggda av tidigare generationer - som ansetts vara odödliga. Utan förtroende .. som är själva grunden för ett starkt varumärke .. har det varit en omöjlig uppgift.


Men om avsikten var att utplåna det gamla och skapa något nytt och sämre .. då har de i sanning lyckats med något som jag trodde var helt omöjligt att göra på så kort tid.


söndag 18 juni 2017

Hyran är ingen oförutsedd utgift ..


.. och skaffar du dig skulder som du vet att du inte har råd att betala kan du hamna hos kronofogden, förlora din kreditvärdighet och kan få vänta i åratal på att kunna bli godkänd som hyresgäst eller kund. Gör rätt för dig, dina skulder är någon annans inkomst och ditt namn är det varumärke som du för med dig genom livet.

Ungefär så blev jag hjärntvättad när jag växte upp och precis likadant lät jag under de år som vi var familjehem till unga tonårskillar som var på väg in i vuxenlivet.

Jag inser nu att jag borde ha sett till att de gick med i SSU i stället .. då kanske de hade kunnat gjort en politisk karriär och blivit ministrar i stället.

Man gör sina misstag här i livet. Betalar hyra och räkningar även när det innebär att månaderna blir fattiga och långa mellan löneinbetalningarna. Låter bli att felparkera, visar hänsyn och gör rätt för sig .. alldeles i onödan.

Anders Ygeman hade en mer lättsinnig inställning till sina åtaganden och gjorde uppenbarligen ett bättre val. Han hade råd med bil, men inte med parkeringsböterna, i stället för att parkera lagligt och gå en längre sträcka lät han bli att betala. Han hyrde ett hus, hyrde ut det till fler, gav fanken i att betala hyran, kom inte till förhandlingarna i tingsrätten och struntade i att betala de 27.297 kr som han blev dömd att betala.

Och trots att han lyckats dra på sig ca 30 betalningsanmärkningar, så klättrade han på karriärstegen och blev välavlönad inrikesminister med ansvar för polisen och säkerheten i landet?

Han ursäktar sig med att han var arbetslös och fattig. Till och med när han fått sin riksdagsplats var han så fattig att han inte ens orkade betala en räkning på 600 kr.

Upplevd fattigdom ser tydligen olika ut beroende på vem man är? I dag blir äldre, som gett staten sina bästa år i ett lågavlönat liv utan betalningsanmärkningar, hemlösa och får sitt dagliga mål mat av Stadsmissionen om de hamnar på rätt plats i soppkön. Eller så kan ställa sig över systemet med att göra sin plikt och bli minister?

Jag önskar att jag hade insett värdet av ett SSU-medlemskap, då när min uppgift var att förbereda andra för livet som ansvarstagande vuxen.


Men å andra sidan kanske det hade fört med sig personliga nackdelar för vår egen familj? Medlemmarna i SSU verkar ha ett märkligt och obegripligt förhållande till avlopp och avföring vilket .. om det är en förutsättning för avancemang inom partiet .. nog hade blivit rätt svårhanterligt i längden.


tisdag 13 juni 2017

Kommer någon ihåg ..


 .. den här ensamma .. högt älskade .. stöveln som fick symbolisera det som fattades för att Socialdemokraterna skulle kunna uppfattas som ett fungerande alternativ den 13 april 2011?

Jag vill minnas att jag lovade att göra mig av med den efter valet 2014, men sedan glömde jag bort att den fanns .. och det var ju tur för mig, eftersom jag annars hade haft en annan ensam stövel att göra mig av med i dag.

Jag har alltså hittat maken till den ensamma stackaren. Sex år senare! Jag blev nästan löjligt glad och lycklig, trots att det säger en hel del om hur det ser ut på vår vind. 


Men det säger inte mycket om hur det går för Socialdemokraterna som fortfarande haltar fram utan riktning och mål.

Men eftersom de "vann" valet 2014 och bildade Sveriges första Feministiska Regering .. och med tanke på att jag äntligen har hittat min borttappade vänsterstövel .. så får jag väl lov att hitta en annan symbolbild.

Det här är ett par skor i storlek 38 som jag "fyndade" på Myrorna för en tid sedan. De är jättevackra, tycker jag. Det är bara två fel på dem.


De har fel storlek och det går inte att gå i dem.

Så jag har dem på bokhyllan som symboler för vår Feministiska Regering i synnerhet och feministisk politik i största allmänhet.




måndag 12 juni 2017

Politikervecka i Järva, är det en bra idé ..


 .. eller bara samma lögner på en annan plats?

Oavsett hur det blir så blir det kanske billigare när de flesta politiker och seminarieledare, enkelt och utan hotellkostnader, kan åka hem efter avslutat värv. Är det sedan möjligt att inte kopiera Almedalens variant av "månglarnas marknad", där alla som vill sälja tjänster eller kostsamma investeringar till roseglada politiker så finns det ytterligare möjligheter till besparingar för skattebetalarna.

Den första som premiärtalade på denna nya arena var Victoria Kawesa, en av F!:s två partiledare. Jag har inte hört talet i sin helhet, men enligt Expressen berättade hon om sina egna erfarenheter från den förort norr om Stockholm där hon själv bor och där hon kanske växte upp.
  
Jag vet hur det är att växa upp i fattigdom, att aldrig åka på semester, att inte ha någonstans att ta vägen på sommarlovet. Jag vet också hur det känns att vara rädd för att gå hungrig under helgerna, eftersom den enda måltiden jag fick var den i skolan

Som mamma till en vuxen dotter hängde jag upp mig lite på ovanstående citat. Att familjer inte har råd att åka på semester är ju inte bara ett förortsproblem. Många, många familjer runt om i vårt land kan inte det, även om de inte bor på orter som kallas utsatta eller räknas som fattiga. Att inte ha någonstans att ta vägen på sommarlovet handlar inte heller bara om fattigdom eller bostadsort utan kanske mer om förväntningar, ensamhet eller oengagerade föräldrar.

All sysselsättning behöver inte kosta pengar, det kan jag påstå eftersom jag själv levt under normen för försörjningsbidrag under några år. Det går att ge ett barn en minnesvärd, sommar utan pengar och utan att blanda in de sociala myndigheterna,  och det på ett sätt som upplevs som minnesvärt .. även av klasskamrater som fraktats mellan campingplatser, nöjesparker, lekland och diverse djurparker.

Men det jag verkligen reagerar på är påståendet - Jag vet också hur det känns att vara rädd för att gå hungrig under helgerna, eftersom den enda måltiden jag fick var den i skolan.

Hur känns det för Victoria Kawesas föräldrar att höra den meningen? De var ju, precis som jag var, ytterst ansvariga för att deras dotter skulle kunna äta sig mätt varje dag.

Alla som inte kan försörja sig själva har rätt till försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag. I de fall där pengarna inte räcker till mat beror det för det mesta på psykisk sjukdom eller  missbruk av något slag. Inget barn ska behöva förlita sig på skolmaten som enda näringskälla under veckans och dygnets alla timmar.

I familjer där föräldrarna prioriterar sina egna behov före barnens behov av mat, är det dessutom väldigt ovanligt att barnen lyckats gå vidare till en akademisk utbildning.

Om det såg ut så i Victoria Kawesas familj är hon förtjänt av all beundran, men om påståendet, att hon fick svälta de dagar hon inte åt i skolan, är en politikerlögn som svärtar ner hennes föräldrar känner jag det motsatta.

Jag vet inget om Victora Kawesas familj mer än det hon själv berättat i en intervju ..

..  jag har alltid har varit intresserad av att utbilda mig. Det har alltid varit min tillflykt att läsa mycket och när man växer upp i en ugandisk familj så finns alltid inställningen att du måste utbilda dig.

Min mamma satsade hårt på det när vi bodde i Uganda och ville att vi skulle gå i de bästa skolorna. Det är en statusfråga i Uganda så min mamma betalade de dyra avgifterna för att jag skulle kunna gå i samma skolor som hennes vänners barn gick i.

Jag fick göra ett intagningsprov när jag skulle börja första klass, som alla hade varnat min mamma om att det var väldigt svårt. Men jag klarade provet och så började jag på Buganda Road Primary School. Min mamma blev jättestolt över detta och hyllade mig. Jag kommer ihåg att jag blev så tagen av all uppmärksamhet jag fick från henne och att det var första gången jag kände mig så pass viktig. Så när vi sedan kom till Sverige 1984, pga. kriget i Uganda, så var det första jag tänkte ”var är skolan någonstans”.

Det låter ju inte som en mamma som låter sin dotter svälta? Däremot kan jag tolka Victorias egen beskrivning av sin mamma som att hon inte följer partiledarens uttalanden i media .. ta min mor som exempel, hon har väldigt lite kontakt med det vita majoritetssamhället. Hon rör sig bara i ugandiska kretsar och ser sig som ugandier.

Så då går det kanske bra att slira lite på sanningen och familjesolidariteten för att ta politiska poäng? 



  

fredag 9 juni 2017

85000 skäl till att bli jätteförbannad!


Stadsmissionen arbetar i godhetsbranschen. I styrelsen sitter fina, välavlönade människor med rätt människosyn och rätt värdegrund, och fördelar välgörenhet till samhällets olycksbarn.

Under de senaste åren har landets välgörenhetsorganisationer haft händerna fulla med att fördela välgörenheten bland "Refugees" och tiggare från Rumänien, vilket har haft till följd att "vanliga" uteliggare och trista fattigpensionärer har hamnat sist i kön till välgörarnas öppna hjärtan.

Detta uppmärksammades av Sverigedemokraterna vintern 2015/16 men den insamling som de startade till förmån för de "gamla" hemlösa som fått lämna härbärget för att ge plats åt "nya" och mer aktiva hemlösa togs naturligtvis inte väl emot.

Välgörenhet ska bedrivas med rena pengar som inte besudlats av personer med fel värdegrund och fel människosyn. Sedan kan man ju undra hur en människa som vill värna om de mest utsatta genom att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer kan beskyllas för att ha fel människosyn?

Behovet av insatser för hemlösa, missbrukare och det ständigt ökande antalet medellösa fattigpensionärer har inte minskat nu ett och ett halvt år senare. Det har inte heller antalet svenskar som funderar på att rösa på Sverigedemokraterna.

Enligt Demoskops senaste mätning är det så många som var 5:e väljare!

I april i år tog SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein kontakt med Stockholms Stadsmission för att ge en gåva på 85 000 kr till stöd för behövande äldre.  På Stadsmissionens egen hemsida kan man räkna ut att 85 000 kronor räcker till 3400 måltider.

Någon kanske till och med hade kunnat fått ett bidrag till ett välbehövligt tandläkarbesök?

Men Stadsmissionens direktör Marika Markovits avvisade gåvan med motiveringen .. ”Som vi tidigare meddelat väljer vi, Stockholms Stadsmission, att avstå från gåvor/sponsring från företag och organisationer vars verksamhet eller målsättning strider mot Stockholms Stadsmissions människosyn”.

Så nu vet vi det. De hungriga mottagarna av de skänkta pengarna kommer aldrig att få se röken av dem, eftersom de mätta administratörerna som skulle förmedla dem inte ville smutsa ner fingrarna av beröringsskräck med Sveriges näst största parti? (kanske till och med största enligt Sentios junimätning.)

Den pensionär som hamnar sist i soppkön och blir utan, kan i alla fall trösta sig med att soppan inte tillagats med hjälp av pengar skänkta av "fel människor".

Till dig som misstänker att du inte har godkänd människosyn och tycker att du fått 85000 nya skäl att rösta på Sverigedemokraterna, vill jag bara säga .. skänk inte pengar till Stockholms Stadsmission - de vill ändå inte ha dem.

Då stadsmissionen livnär sig på donationer av saker, kläder osv. från privatpersoner uppstår nu ett moraliskt dilemma: kan man vara säker på att inte lömska och illvilliga SD-anhängare och nynazister donerar kläder, saker, porslin och annat...? Donation som donation, inte sant? Hur ska man i så fall förhålla sig till det? Det enda logiska måste nu vara för landets stadsmissioner runt om i landet att sätta upp överkryssade SD-dekaler på entrédörrarna med texten: "Donationer från politiska meningsmotståndare undanbedes (de hungriga har överseende)!". .. skriver Jenny Wickman i GP och jag kan inte göra annat än att hålla med henne.