Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

onsdag 19 juli 2017

Äntligen!


Det är lätt betungande att leva med vetskapen att jag är en usel människa som inte förmår att se landets "utmaningar" som fantastiska "möjligheter".

Jag kan inte heller se att de "problem" som våra folkvalda inte vill erkänna, enbart kan lösas med "öppna hjärtan" och ett "positivt och optimistiskt" förhållningssätt. Dessutom har jag oerhört svårt att få plus och minus att gå ihop framöver när kommunerna ska möta kostnaderna för de utmaningar, icke-problem och möjligheter som väntar under nästa år.

Det är inte alls svårt att räkna ut vilka som är eller inte är "alla" när det handlar om "allt till alla". De "tärande", det vill säga de svagaste och minst önskade i samhället, äldre, funktionshindrade, psykiskt sjuka, missbrukare och hemlösa kommer att sopas under mattan när budgeten ska presenteras. För att inte tala om den "tillväxt" som finansministern är så stolt över .. men som till stor del består av statliga/kommunala investeringar/konsumtion till följd av den stora befolkningsökningen.

Allt blir inte möjligheter även om vi är aldrig så optimistiska, positiva och hjärtevarma.

Den här sommaren hade jag tänkt hålla mig från sociala medier och bara njuta av naturen, grönskan och djurlivet. Allt det som återkommer år efter år utan politisk påverkan - men det är ju helt omöjligt. Oavsett hur mycket jag än försöker så hittar jag andra som är lika föraktligt oroliga och pessimistiska som jag.

Så om du är en bättre människa än jag så ska du absolut inte läsa ..

Johan Hakelius krönika i Expressen som handlar om den hysteriska samhällsmarkören.

Ledarsidorna som skriver om de inlåsta kvinnorna och sprickan i det vi trodde var ett samhällskontrakt.

Migrationsöverdomstolens beslut att eritreaner som lämnat sitt hemland utan tillstånd (nästan alla) ska få flyktingstatus, är inte heller att rekommendera för den som lever i trygg förvissning om att 2015 var en isolerad händelse som regeringen nu har kontroll över.

Läs inte heller vad Fredrik Antonsson/I Otakt skriver om sitt besök i Ställdalen, om du vill behålla din optimistiska och positiva framtidstro och inte heller det Goda Samhället som beskriver hur medierna förhåller sig till de utmaningar och problem som uppstår när de måste förhålla sig till de utmaningar och problem som medborgarna faktiskt upplever.

HansStigsson på NT verkar också ha stora svårigheter med sin positiva och optimistiska livssyn när han tar bladet från munnen och talar om skillnaden mellan Sverige och Norge där vi leder med 22000 bostadsinbrott mot 2500. Dessutom är vi också klart ledande när det gäller att hitta gärningsmännen - bara 4% av fallen blir uppklarade eftersom .. "Tidigare har vi haft speciella grupper som inriktat sig på gränsöverskridande brottslighet" säger Tomas Håkansson på Polisen (NT 18/7). "Den utformningen finns inte i dag, vilket beror på att man inte har kunnat prioritera den här typen av brottslighet.". En väldig obehaglig läsning för den som är stolt över sitt öppna hjärta men även vill känna trygghet i det egna hemmet.

Aleksandra Boscanin på GP och Lydia Wålsten är inte heller överdrivet positiva när de redogör för hur länge vi måste arbeta för staten innan vi kan disponera våra egna pengar för eget bruk och efter att ha följt en länk till en politisk "debatt" i TV4 , (se på egen risk), inser jag att den kommande valrörelsen kommer att bli fullständigt vidrig, ger upp, stänger ner och går ut och andas.

Men då .. ÄNTLIGEN .. så dyker de upp. Årets igelkottsungar och allt känns gott i livet.


Små, små och hjälplösa irrar de omkring och vi törs nästan inte sätta ner fötterna utan att detaljgranska varje grästott eller ogrästova.


När jag gör ett "staket" av min hand för att Maken ska få möjlighet att köra ut bilen får jag samtidigt en hjärteöppnande upplevelse av en pytteliten, våt nos som nyfiket undersöker mina fingrar.

En inte alltför skrämmande upplevelse verkar det som. Men när jag inser att den lilla sötchocken börjar se mig som mat, drar jag tillbaka handen. Och nu vet jag att även väldigt små igelkottar har väldigt vassa tänder.


En insikt som den Makalöse Maurice verkar vara född med.


Så .. mitt recept vid politiska utmattningssymptom är att gå ut i den ursprungliga, verkliga verkligheten där allt upprepar sig med trygg regelbundenhet. Grönskan kommer alltid tillbaka efter mörk och kall vinter, rådjuren får sina kid, vildsvinen sina smånassar, hjortarna sina kalvar och igelkottarna sin små kottar. År efter år efter år på de platser som politikerna ser som helt oviktiga.


Det är bara att sätta sig ner, iaktta, njuta och inse att det är så här det var tänkt att livet skulle vara.

torsdag 13 juli 2017

Det här är Aina ..


.. bara 4,5 vecka gammal. Hela hennes värld består av en hage, en mamma och en annan häst. Oss ser hon bara som tillfälliga störningar/underhållningsdetaljer i en helt trygg tillvaro.

Den enda som fångar hennes intresse och kan få henne att intresserat komma fram till stängslet är vår Rackarkott som ointresserat står vid min sida och äter gräs medan jag förgäves försöker få det lilla fölets odelade uppmärksamhet.

Det ser ut som om hon undrar om det inte är en mycket liten häst som jag går omkring med?

Jag måste erkänna att det är en aning slött att jag inte tog några bilder från början när Aina nätt och jämt hade lärt sig att hålla reda på benen för att komma upp i stående, någon bild där hon faktiskt fick alla fyra att föra henne framåt mot mamma och någon bild av hur fullständigt utslagen hon blev av den prestationen .. men det är så sommaren ska vara .. slö och vilsam!

Jag har all respekt för de som orkar engagera sig, men själv gav jag upp efter Almedalsveckan som i år bara framstod som ett förljuget och motbjudande spektakel som vidgade klyftan mellan stad och land, makthavare och den "vanliga" människan, elit och "folk".

De här sommarveckorna tänker jag försöka leva som Aina. Trygg i mitt eget lilla sammanhang mitt i grönskan och naturen.

Och om jag händelsevis kommer i kontakt med verkligheten så ilar jag genast till närmaste nostalgilada, loppis eller vintagemarknad och kompensationshandlar lite omedelbar behovstillfredsställelse.


Eller bara går förbi grannens garage och inhandlar en kanapé som varken h*n eller jag behöver eller har plats för. Och eftersom  den Makalöse Maurice genast började vässa klorna på den, kan ingen heller se eller uppskatta den under skyddspläden som jag tvingades drapera den i.

Ett verkligt fynd!?

Den får stå i vår skolsal som ett monument över en regering som vi varken behöver eller har råd med, medan jag .. iförd en klänning från 60-talet .. glatt studsar ut i trädgården, tampas med ogräset eller kör omkring med gräsklipparen mellan äppelträden.


torsdag 6 juli 2017

"Om Kristdemokraterna åker ur riksdagen i valet ..


..  nästa höst är det inget att sörja. Partiet fyller ingen tydlig funktion längre och Sverige skulle må bra av färre partier i parlamentet" ... läser jag i en osignerad ledartext.

Och visst vore allt enklare om det fanns färre partier att välja mellan. Tänk om åtminstone TVÅ kunde sägas fylla en tydlig funktion, vad mycket lättare allt skulle vara då.

Men problemet är större än Kristdemokraterna. Vilken funktion fyller till exempel Socialdemokraterna nu när Magdalena Anderssons nystekta valfläsk i Almedalen var 20 miljarder till kommunerna att fördela på vård, skola och omsorg?

Det är väl nästan samma summa som regeringen tjänat in på att neka utbrända offentliganställda sjukpenning och funktionshindrade ett eget liv?

Socialdemokraterna - de svagaste betalar?

Jag skulle inte sörja om Socialdemokraterna åkte ur riksdagen i valet nästa höst. Och vilken funktion fyller Folkp.. Liberalerna? Miljöpartiet?? Vänstern???

Och vad vill Moderaterna?

De enda som har någon som helst funktion är Sverigedemokraterna.

Utan dem skulle de andra partierna inte ha något att förhålla sig till och utan dem skulle det inte bli någon valrörelse alls.

Sverigedemokraterna har blivit både lackmuspappret och stommen i svensk politik - är SD för så är alla emot .. fast för, på ett liknande men annorlunda förpackat sätt. Är SD mot så är alla för .. fast mot, på ett liknande men mer moraliskt högtstående sätt.

Och OM någon skulle tänka sig att samarbeta med det parti som alla byggt sin politik runt .. ja, då kanske vi till och med skulle råka så illa ut att vi fick en regering med en tydlig funktion.


Men så osvenskt kan vi väl ändå inte bete oss.


tisdag 4 juli 2017

"Plötsligt märkte vi att det stod två svartmuskiga män i hallen ..


.. och rotade i våra jackfickor" .. hojtade en bekant upprört och chockat i telefonen i dag.

Hon bor några kilometer från oss i vad man med lite god vilja kan kalla en tätort - en affär och en pizzeria, samt några villor och ett par raddiraddor med radhus. Förr fanns det också en bensinmack, men den är nedlagd nu.

Det visade sig att hon inte var ensam om att ha fått oväntat besök. Flera av hennes grannar hade haft samma obehagliga upplevelse av att ha hittat främmande män som rotade runt i bostaden, och enligt polisen var det ett vanligt förekommande "klagomål" i trakterna där vi bor.

Min bekant var rädd - och det blev faktiskt jag också. "Vad hade hänt om jag hade varit ensam hemma", undrade hon. "Tack och lov att vi var två och kunde köra ut dem. Och de som är ensamma och gamla i villorna runt omkring? Har de varit där utan att någon märkt det?"

Tack och lov att vi har hund .. tänkte jag. Men från och med nu får dörren vara låst, även om jag är hemma.

Här på landet står ytterdörrarna ofta öppna på sommaren så katten och hunden kan gå ut och in som de vill. Nu får vi vänja oss av med det av samma skäl som jag och många av mina medsystrar tar av oss guldkedjor eller andra halssmycken av värde under sommaren, för att inte komma till skada om någon tycker sig vara i större behov av dem än vi.

De flesta förändringar sker stegvis och omärkligt - men de förändringar som skett när det gäller trygghet och förtroendet för okända under de senaste 2 åren har varit högst påtagliga. Åtminstone för oss här ute i spenaten där den knappast längre är lönt att ringa varken polis eller brandkår.


Men vi gör det ändå - annars gäller inte försäkringen.




måndag 3 juli 2017

Jonas Sjöstedt har uppmärksammat ..


.. att bristen på personal har resulterat i köer och missförhållanden inom vård och omsorg. Det har till och med rapporterats om dödsfall på grund av plats-och personalbrist.

För att avlasta de underbemannade akutmottagningarna föreslår han därför nattöppna vårdcentraler där de obefintliga läkarna och sjuksköterskorna som saknas inom vård och omsorg ska arbeta i stället för att avlasta de redan slutkörda kollegorna på akutmottagningar och vårdavdelningar?

Eller hur han nu menade? För om alla de hundratals läkarna och sjuksköterskorna fanns så vore det väl bättre att de arbetade där bristen och missförhållandena uppstod på grund av att de saknades?

Annars är idén inte dum .. om man bortser från kostnaden och bristen på läkare och sjuksköterskor som är grundorsaken till problemet som de är tänkta att lösa.


Jonas Sjöstedt gjorde sig lustig över att moderatledaren kallades för AKB - vilket enligt honom ska läsas - Aldrig Klara Besked. Det var inte bara pinsamt lågt utan också helt obegripligt i ett sammanhang där Jonas Sjöstedt - Jourläkare Saknas - själv inte lämnade ett enda klart och genomtänkt besked.




lördag 1 juli 2017

"Sverigedemokraterna är väl inte sämre än något annat parti?" ..


.. säger en bekant vid en tidig morgonfika och jag får behärska mig till det yttersta för att inte höja ögonbrynen och påminna om att h*n för mindre än sju år sedan stod på torget i vår lilla stad och nyckelskramlade mot just Sverigedemokraterna. Inte heller ville jag skapa dålig stämning genom att påminna om alla tidiga morgnar som h*n stod och bredde smörgåsar till stadens tiggare bara för några år sedan.

Det har skett en märklig förändring i samhällsdebatten. När jag började blogga var det för att få skriva ner de funderingar och tankar jag absolut inte kunde föra fram i bekantskapskretsen. Nu kan jag tala fritt om vad som helst med människorna jag har runt omkring mig, medan jag undviker att göra det på bloggen?

Den förbannelse som vilat över dem som ifrågasatt invandrings- och integrationspolitiken, oroat sig för välfärdspolitiken, den ovärdiga äldrevården, de låga pensionerna, den sviktande sjukvården och den ökande kriminaliteten har försvunnit och det finns inte längre några "förbjudna" samtalsämnen?

Plötsligt får jag veta hur många som röstade på SD år 2014 och vilka som kan tänka sig att göra det nästa år. Det är fler än vad jag trodde och jag kan inte låta bli att undra om det kanske till och med är fler än vad jag hittills fått veta?

Väljarna väntar på att någonting ska hända. Tills dess ser de ingen anledning att ompröva sina partival .. så skriver Lena Mellin på AB. Det är stiltje i opinionen. Aftonbladet/Inizios väljarbarometer innehåller bara blygsamma förändringar.

Det kan bero på att väljarna väntar på att något avgörande ska hända. De kan vänta på att Alliansens framtid klarnar. Att Stefan Löfven ger tydliga besked vem han vill regera med. En stor sakpolitisk nyhet - eller någonting annat. Men någonting väntar de alldeles uppenbart på.

Fram till att detta något inträffar sitter väljarna still i båten. Ytterst få ser någon anledning att byta parti när ingenting har hänt. Som vanligt är väljarna förnuftiga, varför spilla krut i onödan?

Kanske har hon rätt? Men eftersom jag befinner mig mitt i den verklighet som består av den i särklass största väljargruppen kan jag inte låta bli att undra om det inte är tvärtom?

Stiltjen i opinionen kanske beror på att väljarna inte längre förväntar sig något vettigt från de etablerade partierna utan redan har bestämt sig och därför inte ser någon anledning till att offentliggöra sina val?

Jag känner dessutom ingen som skulle svara ärligt på frågor från något opinionsinstitut, men jag känner däremot många som misstänker att svaren registreras och sparas.

Vad jag själv tror?

Nästa års valresultat finns på en lapp på vårt kylskåp för var och en att se, precis som det gjorde förra valet när jag spikade SD på 13% och röstade på Fp i någon slags desperat överslagshandling när jag stod i valbåset och inte kunde bestämma mig utan slet åt mig det absolut mesigaste alternativet.

I år kommer det inte att ske. Bara tanken på att rösta på ett parti som överväger att välja Birgitta Ohlsson som partiledare får mig att drömma samma mardrömmar som jag drömde när det nuvarande gänget kom till makten. Annie Lööf känns minst sagt opålitlig .. så mitt val står mellan Kd (om vindarna vänder), Moderaterna (om det finns en möjlighet att de kan bilda regering tillsammans med ett eller flera partier) eller Sverigedemokraterna (trots att jag misstänker att Stefan Löfven gärna bildar regering med hjälp av Jimmie Åkesson).

Det vill säga .. oavsett vilket val jag än gör riskerar jag att förlora och få Stefan Löfven som statsminister i fyra år till.

Det står inte på min valresultatslapp eftersom jag inte visste om sossarnas planerade åtgärdsplan för att stoppa SD .. ledd av Magnus Manhammar .. men jag skulle inte bli förvånad om den "planen" resulterar i att Sverigedemokraterna gör dött lopp med Socialdemokraterna den 9:e september.

Den tidigare "planen" som våra politiker och journalister har arbetat efter hittills har ju redan fördubblat Sverigedemokraternas opinionsresultat och Socialdemokraterna kommer förmodligen att driva valrörelsen efter samma gamla koncept som tidigare .. hån, skadeglädje, smutskastning, en osund fixering vid den förra regeringens handlingar, politik och beslut och en dimridå över sin egen brist på idéer och lösningar.

I valrörelsen 2010 ruttnade Fredrik Reinfeldt på Mona Sahlins taktik och utbrast .. "Vi kan inte fortsätta bedriva en valrörelse som BARA handlar om regeringens politik"? Och Mona Sahlin svarade i en debattartikel dagen efter .. "Det kan vi visst det!"

För hon hade inte mer att erbjuda än vad Stefan Löfven kommer att ha nästa år.




söndag 25 juni 2017

Himmelske Fader ..


.. ge åt oss alla glädje och renhet, längtan och sånger och skänk oss Kristdemokraternas väljare så att Stefan blir glad och att den 9:e september 2018 inte blir den sista gemensamma måltiden som riksdagsparti.

Vår kärlek skall vara uppriktig. Vi ska avsky det onda, hålla fast vid det goda, visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläda oss med dem som gläder sig och gråta med dem som gråter samt frivilligt offra Gustav Fridolin på tacksamhetens altare.

Gör oss till ett heligt, jämlikt parti som lockar alla religiösa trossamfund. Låt oss axla ansvaret för skapandet av samhällets normer och kulturyttringar och bli som en öppen famn för alla könsidentiteter och samlevnadsformer - i en ren och vacker värld - allt under ett och samma värdegrundsparaply.

Kultur och Miljödemokraterna - One Size fits all!

Amen!


.. och, om det är möjligt, förgör dem som skriver kränkande kommentarer på twitter!







Så tolkar jag kulturministerns instagrambudskap .. men det är absolut möjligt att jag har missförstått meningen med det hela. Det skulle i så fall inte vara första gången när det gäller budskap från Miljöpartiet.